Menar samhället allvar med att fler ska jobba längre?

Att leva i vår tid är enligt min uppfattning en förmån, givet att jag naturligtvis inte vet något om framtiden.

Att leva i vår tid innebär att många av oss har goda chanser till ett friskt och långt liv.

Med bakgrund av detta pågår också en viktig diskussion huruvida det ska vara möjligt att jobba längre. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det dessutom en nödvändighet då risken annars är stor för kommande skattehöjningar om allt för många slutar arbeta.

Det finns regler i Diskrimineringslagen avseende förbud att diskriminera på grund av ålder. I denna lag finns också regler om aktiva åtgärder. Enkelt uttryckt ska arbetsgivare på ett systematiskt sätt möjliggöra för att seniorer ska kunna arbete längre upp i ålder.

Dock kan jag notera att order senior inte är definierat. I vilken ålder kan man säga att man är senior? Måhända att födelseåret kan ge viss information, eller är det måhända den mentala dagsformen som avgör?

I slutet av förra året (läs 2020) lämnade Delegationen för senior arbetskraft sitt betänkande, Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre SOU 2020:69.

I frågan om synen på åldrande kan jag notera några spaningar på detta tema.

Å ena sidan säger vi (läs samhället) att vi vill uppmuntra äldre att jobba längre. Å andra sidan har vi en tendens att behandla, eller i vart fall betrakta, äldre som en annan del av befolkningen.

Under pågående corona pandemi är det främst 70+ som har riskerat allvarlig covid -19 (dock ska tilläggas att 70- inte på något sätt är utan risk). Därmed har samhället i denna fråga (förvisso oundvikligt) deklarerat att från 70 år fyllda är man sålunda gammal och därmed inte aktuell för arbetslivet.

Utan att på något sätt ta ställning i den pågående konflikten mellan Ebba Busch (KD) och Esbjörn Bolin kan jag notera att den massmediala berättelsen bygger på att Esbjörn är offer och att Ebba är skurken. Utgångspunkten är sålunda att en 81-årig person inte vet sitt eget bästa.

Samtidigt på andra sidan Atlanten finns en nästan lika jämngammal person med Esbjörn. Jag avser här USA:s president Joe Biden 78 år (han fyller 79 år i november). Här är utgångspunkten att han vet sitt eget bästa (förvisso kanske inte Trump anhängarna håller med mig…).

Sålunda landar min spaning i den stillsamma frågan, menar samhället verkligen allvar med allt fler ska jobba längre?

Långsam start

Arbetsmiljöverket ökar antalet coronainspektioner i vår. Det är förvisso bra att detta görs. Men det är, enligt min uppfattning, en långsam start. Vi har nu passerat årsdagen av pågående pandemi. Redan för ett år sedan skrev jag en del inlägg på temat ”tänk själv”. Det vill säga att oavsett vad FHM ger för råd så måste varje arbetsgivare göra en självständig riskbedömning i ljuset av pågående pandemi. Men än en gång, att tillsynen ökar är i grunden bra, men det borde gjort för ett år sedan.

Kan arbetsgivare tvinga arbetstagare att vaccinera sig mot Covid-19?

Detta är sannolikt en fråga som till och från diskuteras för närvarande.

Och svaret är enligt min bedömning nej.

Om vi med frågan om arbetsgivaren kan tvinga arbetstagaren menar att handgripligen tvinga någon att vaccinera sig.

Om vi däremot med frågan menar om det kan få arbetsrättsliga konsekvenser om arbetstagaren inte väljer att vaccinera sig så blir svaret; det beror sannolikt på.

Frågan är förvisso inte reglerad i lag men däremot har angränsande frågor prövats i Arbetsdomstolen avseende arbetstagares vägran att genomgå drogtester och alkotester.

I dessa situationer görs en intresseavvägning mellan arbetsgivarens behov/intresse av kontroll och arbetstagarens personliga integritet.

Vad avser arbeten där det ställs höga krav på säkerhet har denna typ av tester godkänts av Arbetsdomstolen. För det fall att arbetstagaren vägrat har detta utgjort saklig grund för uppsägning.

Nu är förvisso frågan om vaccination inte riktigt samma sak men ett rimligt antagande torde vara att exempelvis arbetstagare inom kontaktyrken (vård och omsorg) kommer att ställas inför detta ultimatum.

Och nästa rimliga antagande är att detta i sin tur kommer att leda fram till att någon väljer att driva frågan till Arbetsdomstolen för prövning.

Mer jämställda löner

Och då har vi fått böcker från tryckeriet, och det är alltid en skön känsla när en bok är klar.

Frick Publishing AB har haft förmånen att ge ut boken Mer jämställda löner, skriven av Daniel Edenholm och Ulf Gustavsson.

Stort tack för att strålande samarbete och grattis till boken!

I sammanhanget har jag också passat på att ställa en del frågor till Daniel och Ulf (se nedan).

Och boken går självklart att beställa här.

Varför har ni skrivit den här boken?

I vårt dagliga arbete med att erbjuda stöd till chefer och arbetsgivare runt om i landet med lönebildning, lönekartläggning och lönesättning, har vi mött mycket frustration kring att arbetet med jämställda löner inte ”kommer i mål”.

Det är en del i arbetet med individuell lönesättning som ”skaver”. Många chefer upplever det som en stor utmaning att bedöma prestation och att lönesätta rättvist och att dessutom kommunicera om lönesättning med sin medarbetare. Här vill vi ge chefer såväl kunskap som verktyg för att systematisera sitt arbete med lönesättningen vilket gynnar såväl kvinnor som män.

Vad är syftet med boken?

Chefer har ju till uppdrag att med lönen som instrument belöna medarbetare likvärdigt – oavsett kön – för deras bidrag till måluppfyllelse och utveckling i din organisation. Boken vill hjälpa chefer just med det!

Syftet med boken är därför att hjälpa chefer att gå från att förklara varför löneskillnaderna mellan kvinnor och män ser ut som de gör, till att i dialog med kollegor och medarbetare förändra och utveckla för att nå målet jämställda löner!

Vi vill hjälpa chefer att förstå att arbetet med att nå jämställda löner handlar om att identifiera utvecklingsområden, ändra processen för hur lön sätts och våga vara transparenta med lönesättningsarbetet.

Varför bör en chef läsa boken?

Alla chefer bör läsa den för att få en bättre förståelse för lönebildning i allmänhet, och hur man bedriver arbete för att nå jämställda löner i synnerhet.

Det är en handbok som konkret beskriver hur man gör – och därmed underlättar för chefer – att ta ett förnyat grepp om en del av lönebildningen där många ännu inte lyckats nå målet, jämställda löner i sin egen organisation.

Vi kan väl tillägga att även om tilltalet i boken är till chefer känner vi starkt att även de som arbetar med HR-frågor i allmänhet såväl som fackliga företrädare – och därmed alla som jobbar med löneprocessen – kan få bra inspel till sitt arbete genom att läsa boken.

Är det något som varit speciellt utmanande/svårt/utvecklande i ”skrivprocessen”?

Det vi tar med oss är vikten av att sätta av tid för det arbete det faktiskt innebär att skriva en bok. Det görs inte av sig själv. Vi bokade in några ”skrivarveckor” där vi inte hade något annat på agendan än att skriva innehåll. Det var mycket mer effektivt än att ge oss uppdrag att producera innehåll mitt emellan alla andra uppdrag som fyller våra arbetsdagar

Vad vill ni ge för råd till andra som vill skriva en bok?

Lägg en gedigen grund! Jobba mycket med att ta fram och utveckla ett väl genomtänkt och strukturerat synopsis. Vad vill ni berätta och i vilken ordning. Var sedan flexibla under resan för ni kommer komma på andra infallsvinklar. Det är ju modernt att arbeta agilt – det behövs i bokskrivandet. Kombinera arbete utifrån synopsis och våga ändra under resan.

Ta tid på er! Gör en realistiskt tidsplan och avsätt tid i kalendern för arbetet.

Frågor om Arbetsrättsnytt – online

Under våren 2021 kommer jag att starta Arbetsrättsnytt – online.

Sedan jag lanserade denna tjänst på hemsidan har jag fått en del frågor från intressenter och jag tänker därför mycket kort dela dessa frågor (och svar givetvis…) till dig som läser detta.

Fråga 1: Vad är Arbetsrättsnytt – online?

Svar: Enkelt uttryckt en serie livesända miniföreläsningar där jag sammanfattar viktiga arbetsrättsliga domar och i förekommande fall arbetsrättsliga utredningar och lagförslag

Fråga 2: Kan jag som deltagare få tillgång till livesändningen i efterhand?

Svar: Ja, den kommer att vara tillgänglig i 30 dagar efter sändning

Fråga 3: Har jag möjlighet att ställa frågor under livesändningen?

Svar: Ja det är möjligt och en av ”poängerna” med livesändning. Det är sålunda inte ”bara” en förinspelad film.

Fråga 4: Är det digitalt bara för att vi för närvarande har en pandemi?

Svar: Nej, det är inte huvudskälet. Självklart spelar pandemin roll men jag är övertygad om att denna form av återkommande korta uppdateringar lämpas sig bäst i det digitala formatet.

Fråga 5: Kan jag överlåta min plats till en kollega?

Svar: Ja, det är möjligt.

Fråga 6: Vem är den främsta målgruppen?

Svar: Primärt är det olika funktioner inom HR och fackligt förtroendevalda. Men naturligtvis även chefer med personalansvar har stor nytta av att vara med.

Fråga 7: Vad kostar det?

Svar: Min ambition är att kunna erbjuda en högkvalitativ, löpande arbetsrättsuppdatering till ett rimligt pris. Därför är kostnaden endast 595 kr/månad/person vilket är enligt min bedömning betydligt lägre än motsvarande tjänster hos andra.

Fråga 8: Det föreligger alltid en osäkerhet vid ”nya” produkter huruvida de kommer att starta eller ej (oftast beroende av om det kommer att vara tillräckligt med anmälda). Kommer Arbetsrättsnytt online att starta?

Svar: Ja, det är min bedömning att det kommer att starta längre fram i vår.

Fråga 9: Vi är flera på vår HR-avdelning som vill få tillgång till Arbetsrättnytt – online. Kan vi få mängdrabatt?

Svar: Ja, det är möjligt. Kontakta mig via mobil: 070 – 660 16 22 eller e-post: georg@frickhrconsulting.com för fotsatt dialog.

Fråga 10: Var kan jag få mer information?

Svar: Läs mer här, eller ring mig på telefon 070-660 16 22 så berättar jag mer.

Arbetsrätt och småföretag

Drivkraften att starta och driva ett företag baseras på att det i grunden finns en affärsidé. Ofta inom den egna professionen. Exempelvis snickaren som startar byggfirma, vårdpersonal som startar privat vårdcentral, revisorn som startar revisionsfirma.

Den första tanken är inte att därmed kunna arbetsrätt.

I takt med att företaget växer och rekrytering påbörjas blir arbetsrätten gällande.

Redan efter ett fåtal anställda behöver arbetsgivaren ha koll på arbetsrätt. Det är inte frågan om att vara expert utan helt enkelt ha koll. Men många små och medelstora företag har ingen HR-avdelning och omfattas ej heller alltid av kollektivavtal.

Jag har därför tagit fram en helt anpassad, digital arbetsrättsutbildning, för små och medelstora företag.

Utbildningen startar senare i vår.

Är du småföretagare, anmäl dig gärna till denna utbildning.

Känner du någon småföretagare, tipsa gärna om denna kurs. Läs mer här

Vi går mot ljusare tider

Vi går mot ljusare tider (vad gäller årstiden) och sannolikt även vad gäller uppstart av vaccination.

Parallelt med detta är jag i full gång med att planera kommande uppstart av Arbetsrättsnytt – online.

Arbetsrättnytt online består av löpande uppdateringar av arbetsrätt en gång varje månad via Teams. Du kan på ett enkelt sätt via dator, mobil eller läsplatta ta del av arbetsrättsliga uppdateringar till ett rimligt pris.

Läs mer här: https://www.hrnytt.se/825/nyhet-arbetsrattsnytt-online/?uid=MjU0MzQ3&utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=HRN0022B