Är arbetsrätt krångligt?

Till och från i den allmänna debatten görs det gällande att arbetsrätten är krånglig och svår att förstå.

Nu är jag väl i och för sig fel person att ge min syn på saken då jag arbetar med arbetsrätt och utan underdrift kan beskyllas för att vara en arbetsrättslig nörd…

Dock kan jag förstå att arbetsgivare kan ha vissa problem med att förstå arbetsrätten.

Det kan säkert finnas konkreta behov av att göra vissa lagändringar.

Men det kan också handla om att göra vissa pedagogiska – språkliga förändringar.

Exempelvis när det gäller frågan om huruvida arbetsgivaren har saklig grund för uppsägning enligt LAS.

Nuvarande reglering avser att en uppsägning kan ske på grund av personliga skäl eller på grund av arbetsbrist.

Begreppet personliga skäl förstår de allra flesta.

Däremot är det ofta att tveksamheten uppstår kring begreppet arbetsbrist (för oss arbetsrättsliga nördar är begreppet dock enkelt…).

Arbetsbrist innebär enkelt uttryckt brist på arbete, och/eller brist på pengar, och/eller brist på intresse. Det vill säga ett eller flera skäl som inte beror av arbetstagaren personligen.

Med andra ord behöver en arbetsbrist inte innebära en brist på arbete.

Sålunda vore det klokare att ändra begreppet arbetsbrist till organisatoriska skäl.

Alltså uppsägning på grund av personliga skäl eller på grund av organisatoriska skäl.

För väldigt många praktiker skulle denna, mindre språkliga förändring vara ett steg i rätt riktning.

Arbetsrätt i ett soligt Göteborg

I dag och i morgon är det dags igen med utbildning i Praktisk Arbetsrätt.

Den här gången på uppdrag av Kunskapsgruppen.

Det är två fullspäckade dagar där vi går igenom dagliga och praktiska arbetsrättsliga frågor och funderingar som en chef kan ställas inför.

Exempelvis:

  • Det arbetsrättsliga systemet
  • På väg att anställa och arbetsgivarens undersökningsmöjlighet
  • Val av ”rätt” anställningsform
  • Anställningsavtalets innehåll och konsekvens
  • Hur hantera misskötsel i anställningen?
  • Uppsägning och avsked
  • Grundläggande MBL
  • Grundläggande AML och ATL
  • Diskrimineringslagstiftningen
  • Praktiska rättsfall – analys och diskussion

Brott mot lojalitetsplikten kan bli dyrt…

I en nyligen avkunnad dom Arbetsdomstolen, AD 2018:25 (ladda ner här) dömdes tre arbetstagare (varav ett dödsbo) att betala skadestånd till sin före detta arbetsgivare på c:a 2,4 miljoner kronor.

Det har varit frågan om både ekonomiskt och allmänt skadestånd.

Det ekonomiska skadeståndet avser att ersätta den före detta arbetsgivaren för den ekonomiska skada arbetstagarnas illojalitet orsakat.

Det allmänna skadeståndet avser brott mot gällande kollektivavtal samt brott mot företagshemlighetslagen.

Det är en tämligen omfattade dom men för den läsare som är intresserad av dessa frågor rekommenderar jag genomläsning av domen.

Vad gäller frågan om lojalitet i anställningen kan det noteras att det ställs höga krav. Utgångspunkten är att alltid sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget. Detta får exempelvis innebörden att det är att betrakta som illojalt att under en pågående anställning påbörja arbetet med att starta ett konkurrerande företag med arbetsgivaren.

Dock är det viktigt att konstatera att lojalitetsplikten i denna fråga upphör när anställningen upphör. Med andra ord ska den arbetstagare som avser att göra rätt först säga upp sin anställning och dagen efter sista anställningsdag är det fritt fram att börja konkurrera med sin före detta arbetsgivare (avser dock inte fritt fram att bryta mot företagshemlighetslagen).

Men för nyckelpersoner i ett företag kan det självklart finnas en fördröjd lojalitetsplikt i form av konkurrensklausul. I sådant fall är den före detta arbetstagaren i praktiken försatt i ”karantän” under den tid då konkurrensklausulen gäller. Dock får inte en konkurrensklausul vara oskälig.

Läs mer om konkurrensklausuler i avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK (ladda ner här).

Skillnad på utredning och utredning…

I skrivande stund är det torsdag kväll och jag sitter på en medelstor flygplats och väntar på flyget hem.

Mot slutet av veckan är det alltid klokt att reflektera över olika frågor om lön- och arbetsrätt som på ett eller annat sätt aktualiserats i veckas olika uppdrag och samtal med chefer och HR.

Tidigare i veckan samtalade jag med en mellanchef i en större organisation med många anställda. Samtalet kom efter en stund att handla om chefens upplevelse och oklarhet om när/hur arbetsgivaren ska genomföra någon utredning. Chefen förklarade att det förelåg en oklarhet om vad som är utredning avseende kränkande särbehandling och vad som är någon annan typ av utredning.

Jag kan konstatera att denna chef sannolikt inte är ensam om att uppleva en viss oklarhet i denna fråga.

En enkel lathund avseende olika typer av utredning (och dess lagliga stöd) kan sålunda se ut enligt följande:

Händelse – Lagstöd

Misskötsel i anställningen – LAS

Misstanke om arbetsmiljöbrott – Brottsbalken

Misstanke om brott i arbetet – Brottsbalken

Trakasserier/sexuella trakasserier – Diskrimineringslagen

Kränkande särbehandling – AFS 2001:1 (Systematisk arbetsmiljöarbete)

 

 

 

Stort tack!

Det är nu drygt en vecka sedan min bok Arbetsmiljö – handbok för chefer och skyddsombud kom ut.

IMG_3657

Redan har jag fått mycket positiv feedback – främst för att boken är enkel och utgör en god vägledning i arbetsmiljörätten.

Och som jag har skrivit tidigare på denna blogg vill jag rikta ett stort tack till teamet som hjälpt mig att färdigställa boken.

  • Redaktör: Annika Abrahamsson
  • Grafisk form: Daniel Åberg
  • Faktagranskning: Ulla Kylhed Reuterdahl

Men framförallt vill jag rikta ett riktigt stort, hjärtligt tack till min fantastiska fru Anneli (HR-konsult) för allt stöd och alla våra arbetsrättsliga- och arbetsmiljömässiga diskussioner. Och stort tack för att du är du ♥♥♥

Utöver att boken ska erbjuda ett praktiskt stöd för chefer och skyddsombud så vill jag också att den ska utgöra ett bra underlag för arbetsmiljömässiga diskussioner/reflektioner. Nedan följer att kortare utdrag från boken.

Två berättelser

Tisdag klockan 08:22

Amanda försöker sparka sig fri men benen reagerar inte på hjärnans impulser. Dessutom börjar det göra mer och mer ont. Hon ser sig omkring efter hjälp men runt om henne finns det bara lastpallar och trasiga kartonger.

I den högra gången mellan lagerhylla 12 och 14 ligger Amanda svårt skadad eftersom lagerpallen med bokhyllor har rasat och landat på Amandas ben. I raset drogs även flera andra lagerpallar med.

Amanda kraftsamlar och skriker på hjälp. Det verkar som om det tar långt tid innan arbetskamraterna hör hennes skrik.

Det skriks ganska ofta på denna arbetsplats. Dels för att överrösta allt buller från lossningen på lastkajen och dels för att det är en sedan länge gällande jargong.

Darek är först på plats och försöker hjälpa Amanda men han konstaterar att det är säkrast att sjukvårdare tar hand om detta så att Amanda inte riskerar att drabbas av fler skador.

Ambulans och polis är tillkallade via SOS Alarm och är på väg.

Lagerchefen känner sig som vanligt sönderstressad av alla omöjliga deadlines som ska hållas och nu händer även detta. Hur svårt ska det vara för lagerpersonalen att följa de instruktioner som gäller, allt står i personalhandboken! Och även om inte alla kan svenska så får man väl fråga om tolkningshjälp från någon arbetskamrat om det behövs. Det mesta är ju ändå ”sunt förnuft”. Lagerchefen är just tillbaka efter ett halvårs sjukskrivning för utmattningsdepression och bör enligt läkaren inte utsätta sig för stress.

Det sista året har arbetstempot på företaget varit högt. Företaget tyngs av dålig ekonomi och den nya VD:n, Yvonne, har i uppgift att få ordning på ekonomin. Hon har inte tid och möjlighet att kontrollera och följa upp hur det är ställt med arbetsmiljön på företaget. De företagsekonomiska utmaningarna tar all hennes tid. Dessutom är hon övertygad om att ett företag ska styras med ett modernt ledarskap där hon delegerar så mycket ansvar hon kan och framförallt så litar hon på att alla gör det de ska utan att krångla till det med onödig administration.

Johannes är sedan många år tillbaka vald till skyddsombud eftersom det inte är någon annan som är intresserad av uppdraget har Johannes ställt upp. Men egentligen har han inte tid eller intresse av detta uppdrag.

Ryggont och håravfall

På kommunens ekonomiavdelning är det ofta högt tempo. Många deadlines som ska hållas.

Avdelningens nya chef, Yngve Forskvist har stora visioner om hur en modern ekonomiavdelning ska organiseras. Han brukar ofta säga till personalen att avdelningen måste ligga i framkant, dock är det oklart vad han egentligen menar med detta?

Yngve ser sig själv som en modern chef med ett modernt ledarskap.

Arbetstagarna upplever däremot att Yngves ledarstil är allt annat än modern. Yngve ”spelar ut arbetstagarna mot varandra”. Han letar ofta upp en eller flera syndabockar på avdelningen.

Arbetstagarna har vid flera tillfällen försökt påtala detta för Yngve men han slår ifrån sig och blir aggressiv. Det händer allt oftare att någon eller några arbetstagare får offentliga utskällningar inför övriga arbetstagare. Enligt Yngve är detta ett bra sätt att agera öppet och transparent.

Yngve blir allt mer manipulativ i sitt ledarskap.

Kombinationen av högt arbetstempo och en alltmer otrygg tillvaro på jobbet (arbetstagarna vet inte när Yngve ska få nästa vredesutbrott) drabbar framförallt Katarina och Bob. Båda två har fått koncentrations- och sömnproblem samt ständig ryggvärk. Katarina har dessutom drabbats av håravfall.

Att reflektera över

Detta är två fiktiva berättelser. Det kan inte uteslutas att något liknande har hänt. Eller kommer att hända i verkligheten. Reflektera gärna över berättelserna innan du läser vidare i denna bok.

Nu är boken klar…

IMG_3657Nu är boken klar och första leveransen från tryckeriet har kommit.

Jag har förvisso genom årens lopp skrivit en del böcker men det är alltid lika spännande och stimulerande när en nyskriven bok anländer.

Denna gång är det en bok om arbetsmiljö. Titeln är: Arbetsmiljö – handbok för chefer och skyddsombud.

När jag började skriva denna bok fick jag inledningsvis många frågor om varför en bok på detta ämne? Finns det inte redan mycket skrivit om just arbetsmiljö?

Och mitt svar på dessa frågor är helt enkelt; ja det finns väldigt mycket skrivit i detta ämne.

Exempelvis finns det mycket bra material att hämta från Arbetsmiljöverkets hemsida.

Med eftersom det finns så mycket att tillgå har jag också mött många chefer och skyddsombud som har svårt att gallra i all information. Många har efterfrågat en sammanhållen dokumentation som ger en god men enkel inblick/vägledning i arbetsmiljörätten.

Och det är mot denna bakgrund jag valde att skriva denna bok.

Boken gör inte anspråk på att täcka in ”allt” men den kommer förhoppningsvis att ge chefer och skyddsombud en bra grund att utgå ifrån.

Bokens huvudrubriker är:

  • Arbetsmiljösystemet
  • Vad är arbetsmiljö?
  • Arbetsmiljöansvar
  • Minderåriga
  • Samverkan – arbetsgivare och arbetstagare
  • Samverkan – arbetsgivare och skyddsombud
  • Samverkan i skyddskommitté
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
  • Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)
  • Arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning (AFS 1994:1)
  • Företagshälsovård
  • Anmälan om arbetsskada och tillbud
  • Tillsyn och påföljder
  • Arbetstidslagen i korthet
  • Annan avgränsande lagstiftning
  • Frågor och svar

Vill du beställa boken gör du det enklast här.

Den omvända mobbningen…

Chefen i skottlinjen…

När det gäller frågan om mobbning i arbetslivet är ofta vinkeln att chefen mobbar medarbetaren. Mindre sällan betonas den andra situationen, det vill säga när medarbetaren mobbar chefen.

Tyvärr är det ofta – enligt min uppfattning – en allt för ensidig diskussion kring mobbning. Både på sociala medier och via dagspress, TV och radio. Det vill säga att bilden som ofta målas upp är att chefen är ”skurken” och medarbetaren ”offret”.

Och vill man göra det enkelt för sig så kan man förvisso skylla det mesta på chefen.

Men om man däremot seriöst och professionellt vill hantera dessa frågor måste bilden nyanseras.

Därför är det av stort intresse att notera att Christina Björklund, forskare på Karolinska Institutet tidigare i år har presenterat sitt forskningsprojekt ”Chefer i skottlinjen” vid ett seminarium på AFA Försäkring.

Rapporten kommer att läggar ut på KI hemsida i april.

I avvaktan på detta finns möjlighet att ta del av hennes tidigare presentation här.

Filmen är i och för sig hyfsat lång men jag rekommenderar läsaren att titta på hela filmen.