Bra Stockholms stad!

I det löneavtal som gäller för skolan står det bland annat att lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Denna formulering är en viktigt utgångspunkt när arbetsgivaren sätter individuell lön. Med andra ord, lön är styrmedel.

I DN från den 19 oktober 2012 framgår det att Stockholms stad har valt att styra en större del av löneutrymmet till de skolor där elever har presterat bättre. Detta är naturligtvis helt i linje med vad individuell lön handlar om, d v s att arbetsgivaren även vågar styra med löneutrymmet.

Men….i DN (den 19 oktober 2012)  uttalar sig en fackligt förtroendevald från Lärarnas riksförbund enligt följande: ” Jag har aldrig varit med om något liknande. Det strider helt mot principen i det centrala avtalet om att 4,2 är det lägsta garanterade utrymme som ska läggas ut”.

Jag blir minst sagt förvånad över denna kommentar. Tydligen har den fackligt förtroendevalde aldrig öppnat och läst gällande löneavtal. Den garanti som finns är 4,2 % beräknat på hela arbetsgivaren, inte på en enskild skola.

Längre fram i samma artikel säger samma förtroendevalda: ”Man signalerar att lärarna gör ett dåligt jobb, men dåliga resultat kan bero på många andra saker som dålig organisation, dålig ledning, och en pressad miljö”.

Naturligtvis kan ett dåligt resultat bero på något annat men självklart beror väldigt mycket på lärararen. Det framstår som mycket märkligt att en representant för Lärarnas riksförbund inte vågar se verkligheten. Lärarna påverkar!

Men skolan kanske kan tillämpa samma princip vad gäller elever? Den underpresterande eleven kan skylla på andra omständigheter om studieresultaten är dåliga. Det var inte mitt fel, min syster störde mig, jag har sovit dåligt, jag var tvingad att städa mitt rum och därför har jag inte hunnit göra läxan…

 

 

Men vänta lite…

I arbetsrättsliga sammanhang är jag alltid noga med att påpeka att arbetsrätten enbart ska bedöma en eventuell arbetsrättslig skada och inte ta hänsyn till eventuellt moraliska aspekter.

Men ingen regel utan undantag…i en avkunnad dom (AD 2012:49) från AD tidigare i år konstaterade AD att en arbetsgivare hade laga grund för att avskeda en medarbetare.

Bakgrund

En pilot (M.A.) anställd vid TUIfly Nordic AB fick sitt flygcertifikat återkallat av Transportstyrelsen på grund av medicinska skäl. Enligt gällande kollektivavtal ska, när flygcertifikat återkallas på grund av medicinska skäl anställningen upphöra. Enligt gällande kollektivavtal ska en pilot med indraget flygcertifikat erhålla löpande trygghetsersättning från arbetsgivaren.

Som ett led i sin rehabilitering följde M.A. med på en flygning till Thailand. Under vistelsen tog sig M.A. på natten in på flygvärdinnan M.J:s hotellrum via en balkong och lade sig naken i hennes säng. Arbetsgivaren genomförde en internutredning och med anledning av denna händelse blev piloten avskedad. Eftersom piloten blev avskedad hävdade arbetsgivaren att det inte skulle utbetalas någon löpande trygghetsersättning.

 1. Hade arbetsgivaren laga grund för avsked?

2. Hade arbetstagaren rätt till löpande trygghetsersättning?

 Gällande rätt

Enligt LAS 18§ kan arbetsgivaren avskeda en arbetstagare om denna gjort sig skyldig till grov misskötsel. Enligt gällande kollektivavtal mellan parterna anges det bland annat att löpande trygghetsersättning utbetalas till anställda som före 60 års ålder förlorar certifikatet enligt luftfartsmyndighetens beslut. I avtalstexten finns det inget förbehåll om att löpande trygghetsersättning inte ska utbetalas om arbetstagaren exempelvis blir avskedad. 

Domslut

AD konstaterar att arbetsgivaren hade laga grund för avsked. AD konstaterar vidare att arbetstagaren hade, enligt gällande kollektivavtal rätt till löpande trygghetsersättning.

Kommentar

AD har naturligtvis dömt helt rätt. Både vad avser frågan om laga grund för avsked och frågan om trygghetsersättning. Men min kommentar är (som i detta fall inte är en arbetsrättslig kommentar) hur tänkte (eller kanske inte tänkte) piloten?

Klättra in via en balkong, lägga sig naken i flygvärdinnans säng…men vänta lite…vissa personer borde aldrig bli anställda!

Uppsägningstvister

Nu har utredningen SOU 2012:62 (En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare) lagt fram sina förslag. Enligt min uppfattning både rimliga och nödvändiga förslag. 

Vad handlar frågan om?

I dag gäller i korthet att en arbetstagare kan ogiltigförklara en uppsägning från arbetsgivaren (LAS 34§) om arbetstagaren har anledning att anta att uppsägningen har skett utan saklig grund. Om en arbetstagare blivit avskedad på grunder som inte ens skulle räcka för en uppsägning kan även avskedet ogiltigförklaras på yrkande av arbetstagaren (LAS 35§).

 Om en domstol dömer till arbetstagarens fördel, det vill säga att arbetsgivaren inte har saklig grund för uppsägning men att arbetsgivaren likväl väljer att avsluta anställningen så tillämpas den så kallade ”prislistan”. Enligt LAS 39§ (”prislistan”) ska arbetsgivaren för sin vägran betala skadestånd till arbetstagaren. Skadeståndet beräknas med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet upplöses och bestäms till ett belopp motsvarande:

16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid,
24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid,
32 månadslöner vid minst tio års anställningstid.

 Vad innebär utrednings förslag?

1. Anställningen inte ska bestå i mer än ett år under en pågående tvist om en uppsägnings giltighet

2. Skadestånden enligt 39 § ska reduceras i förhållande till antalet anställda hos arbetsgivaren

3. Det ska inte gå att ogiltigförklara en arbetsbristuppsägning på grund av att arbetsgivaren inte har uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.

 Utredningen föreslår att de nya reglerna börjar gälla från och med den 1 januari 2014.

Som jag tidigare har kommenterat på denna blogg är jag av uppfattningen att många arbetsgivare använder ”utköp” som en metod att bli av med oönskade medarbetare trots att man som arbetsgivare i många situationer har rätten på sin sida och kan säga upp eller avskeda. Om utredningens förslag blir verklighet är min förhoppning att de nya reglerna kan få en något dämpande verkan på onödiga utköp som många gånger kan bli konsekvensen av att anställningen består med nu gällande regler onödigt länge.

Då är läraravtalet klart…

”Det bidde en tumme…” eller det kanske är ett riktigt bra löneavtal? Det beror naturligvis på vem vi frågar, lärarna, SKL eller lärarfacken. Vad som är bra eller inte bra överlåter jag till skolan att själv avgöra. Men det är anmärkningsvärt hur lärarfacken misslyckats med sin retorik. Att gå ut och prata om siffran 10 000 kr mer per månad är inte höjden av retorisk skicklighet. Alla – inklusive lärarfacken – visste naturligtvis om att det inte skulle bli några 10 000 kr mer. Men svekdebatten är i full gång där lärarfacken ställs till svars…

Skolans utveckling är ständigt en pågående diskussion men vore det inte på sin plats att i första hand diskutera och en gång för alla avskaffa det långa sommarlovet. Inför 40 timmarsveckan på allvar och börja utifrån detta diskutera arbetsmiljö, belastning m m.

Det är först när lärarna har 40 timmars vecka som det är motiverat att börja jämföra deras löner med andra grupper.