I arbetsrättsliga sammanhang upplyser jag alltid chefer om att fullgöra sin ”undersökningsplikt” inför anställning.

Få beslut kan bli mer kostsamma (och tråkiga att hantera) än en felaktig rekrytering. Som huvudregel anställer arbetsgivaren en arbetstagare i ”befintligt skick”. Med andra ord är det svårt för en chef att i efterhand ångra en felaktig rekrytering genom att ringa HR-chefen med orden: säg upp arbetstagaren…

Att rekrytera rätt är inte alltid så lätt – oavsett hur bra personlighetstester eller liknande som används – men vad gäller det juridiska i rekryteringsprocessen borde det inte vara det största problemet.

Arbetsgivare borde bli bättre på att tillämpa en försiktighetsprincip i rekryteringen. Var noga med att kontrollera referenser, betyg, intyg, examensbevis m m. Försiktighetsprincipen borde också innebära en ökad användning av provanställning.

Men denna försiktighetsprincip kan kritiseras utifrån både den personliga integriteten (vad gäller undersökningsplikten) och vad gäller otrygga anställningsformer (provanställning).

Men försiktighetsprincipen är en naturlig konsekvens av svårigheterna att säga upp en i arbetsgivarens ögon ”felrekryterad” arbetstagare.

Kan arbetsmarkandens parter på allvar våga lösa denna fråga (för lagstiftaren lär sannolikt inte göra det) genom att exempelvis arbetsgivarna får en ökad trygghet (och vågar anställa) genom längre provanställning eller mindre hårda krav på saklig grund i LAS.