Att chefer är arbetsgivare är ur ett HR-perspektiv knappast någon större fråga, det torde vara fullständigt självklart.

Men ibland verkar det överraskande för enstaka chefer.

Inom många avtalsområden tillämpas individuell och differentierad lön sedan många år tillbaka. Många chefer med personalansvar har uppgiften att bedöma medarbetares arbetsresultat och därefter sätta ny lön inom ramen för den årliga löneöversynen (och ny lön behöver nödvändigtvis inte innebära högre lön…det kan också innebära att behålla nuvarande lön…).

I mina olika konsultuppdrag möter jag en stor bredd av chefer. Allt ifrån chefer som är oerhört tydliga i sin arbetsgivarroll till chefer som dessvärre är dess motsats.

Det sistnämnda är allvarligt.

Dessa chefer gör säkert så bra de kan men är allt för otydliga i sin arbetsgivarroll. När det handlar om lönesättning kan medarbetare än idag (2016) mötas av argument typ; ”jag fick inte sätta mer lön för HR-avdelningen” eller ”jag fick inte mer pengar från HR-avdelningen” eller liknande bortförklaringar. Lön ska förklaras men inte bortförklaras…

Självklart ska chefer med personalansvar vara goda ledare med allt vad detta innebär, men vi måste samtidigt också stärka chefernas arbetsgivarroll.

Jag är dessutom övertygad om den tydliga chefen (i sin arbetsgivarroll) är en viktig bidragande faktor för att skapa en god arbetsmiljö.