Om en arbetstagare upplever att han eller hon är utsatt för kränkande särbehandling så ska det enligt AFS 2015:4 (Social och organisatorisk arbetsmiljö) finnas rutiner (14 §) i arbetsgivarens verksamhet för att ta emot anmälningar om kränkande särbehandling.

Arbetsgivaren har enligt AFS 2001:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete) en skyldighet att utreda (9 §) orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall (i detta fall kränkande särbehandling) kan förbyggas i fortsättningen.

Denna utredning ska sålunda fokusera på att det i framtiden inte ska inträffa kränkande särbehandling.

I sammanhanget kan det vara på sin plats att notera att utredningen inte har till sin primära uppgift att ta reda på om arbetstagaren är utsatt för kränkande särbehandling eller inte. Uppgiften är ej heller att utkräva ansvar.

Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig vara utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier (Diskrimineringslagen) så ska arbetsgivaren utreda (2 kap 3 §) omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder.

Värt att notera är att när det gäller frågan om kränkande särbehandling så är arbetsgivaren skyldig att ha rutiner för hur en anmälan ska tas emot. Motsvarande skyldighet vad gäller trakasserier eller sexuella trakasserier saknas i Diskrimineringslagen.

Utredningen om trakasserier eller sexuella trakasserier ska förvisso fokusera på att i framtiden undvika att det händer igen. Dock ska tilläggas så innehåller Diskrimineringslagen en skyldighet att vidta åtgärder. Exempelvis kan en arbetstagare som trakasserar en annan arbetstagare riskera arbetsrättsliga påföljder (förflyttning, omplacering, varning eller uppsägning på grund av personliga skäl).

Om en arbetsgivare inte fullgör sin utredningsskyldighet enligt Diskrimineringslagen kan frågan via – facklig organisation eller Diskrimineringsombudsmannen – hamna i Arbetsdomstolen (brott mot Diskrimineringslagen). Om arbetsgivaren är ”skyldig” så utgår som regel skadestånd till den drabbade arbetstagaren (c:a 50 000 kr enligt nuvarande rättspraxis).

Om arbetsgivaren inte fullgör sin utredningsskyldighet enligt AFS 2001:1 kan frågan – via skyddsombud – hänskjutas till Arbetsmiljöverket som i sin tur kan meddela arbetsgivaren ett föreläggande med vite (skyldighet att fullgöra sin utredning). Men i dessa situationer utgår det inte skadestånd till den drabbade arbetstagaren.