Och så har AD avkunnat dom angående barnmorskan som hävdar samvetsfrihet för att slippa aborter.

Saken handlar om samvetsfrihet och barnmorskan som hävdar att hon har blivit diskriminerad på grund av sin kristna tro. Hon nekades anställning som barnmorska för att hon inte vill medverka i aborter.

DO har tidigare valt att inte driva ärendet då de anser att det inte föreligger någon diskriminering.

Barnmorskan har därefter drivit frågan till Jönköpings tingsrätt. Tingsrätten konstaterade att hon inte hade blivit utsatt för någon diskriminering.

Nu har AD konstaterat att hon inte har blivit utsatt för någon diskriminering.

Det är alltid en intressant (och inte helt enkel) gränsdragning mellan frihet från diskriminering på grund av trosuppfattning och skyldigheten att utföra ett arbete. Arbetsgivaren ska förvisso inom ramen för aktiva åtgärder undersöka och vid behov åtgärda/anpassa så att arbetsförhållanden så att det inte uppstår diskriminering.

Men å andra sidan är det inte meningen att arbetsgivaren ska ändra i sin kärnverksamhet för att anpassa.

Därför är domen från AD fullt rimlig. Om AD hade dömt till barnmorskans fördel hade det uppkommit många framtida frågor. Hur ska samvetsfrihet tillämpas exempelvis inom restaurangbranschen? Ska kocken kunna välja att inte tillaga exempelvis griskött om detta skulle innebära en ”konflikt” med trosuppfattning? Ska läkaren kunna välja att inte medverka i en blodtransfusion om detta skulle innebära en ”konflikt” med trosuppfattning?