• Om Georg Frick

Georg Frick

~ Min syn på arbetsrätt och lön

Georg Frick

Månadsarkiv: oktober 2017

Hellre fria än fälla…

31 tisdag Okt 2017

Posted by georgfrick in Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

I brottmål är det högt ställda krav på bevisning. Det är den som påstår att brott har begåtts som har bevisbördan. Det innebär att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att brott har begåtts. Med andra ord gäller principen ”hellre fria än fälla”.

Inom arbetsrätten är det i vissa avseende samma princip som gäller.

I tvister om avsked är det högt ställda beviskrav. Det vill säga att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den arbetstagare som arbetsgivaren avser att avskeda verkligen har gjort sig skyldig till grov misskötsel.

Oklarhet går sålunda ut över arbetsgivaren då principen hellre fria än fälla gäller även i frågor om avsked.

I mitt senaste nyhetsbrev – Praktisk Arbetsrätt – refererar jag till en nyligen avkunnad dom i Arbetsdomstolen (AD 2017:52) där arbetsgivaren påstod att en arbetstagare hade gjort sig skyldig till grov misskötsel och därmed förelåg det –  enligt arbetsgivaren – laga grund för avsked enligt LAS 18 §.

Arbetsgivaren påstod bland annat att arbetstagaren:

  • Uttalat hot mot en arbetskollega (R.M.).
  • Varit inblandad i sonens grova misshandel av R.M.
  • Själv utdelat slag mot R.M.
  • Lämnat osanna uppgifter i sitt vittnesmål under brottsmålsförhandlingen vid tingsrätten mot sonen.
  • Givit en anställd hos bolaget i uppdrag att försöka förmå tilltänkta vittnen i detta mål att ta tillbaka sina uppgifter.

Vad som är sant eller inte sant vet naturligtvis enbart de inblandade parterna.

Men Arbetsdomstolen konstaterar att arbetsgivaren inte lyckats bevisa – eller med andra ord inte lyckats ställa skulden utom rimligt tvivel. Därmed gäller sålunda hellre fria än fälla.

Arbetsgivaren ska bland annat betala lön till den aktuella arbetstagaren 426 817 kr samt allmänt skadestånd med 80 000 kr. Arbetsgivaren ska även ersätta Handelsanställdas förbund för rättegångskostnader med 370 403 kr.

Det kan sålunda bli kostsamt om bevisningen inte håller…

Vill du också få mitt nyhetsbrev – Praktisk Arbetsrätt?

Anmäl dig på hemsidan: www.frickhrconsulting.com

Förläng arbetslivet och heltid som norm?

10 tisdag Okt 2017

Posted by georgfrick in Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

För närvarande har vi två stora frågor på arbetsmarknadsdagordningen. Förlängt arbetsliv och heltid som norm.

Vad dessa två frågor kommer att resultera i återstår naturligtvis att se.

Vad gäller frågan om ett förlängt arbetsliv ser jag detta som en viktig och nödvändig diskussion. Men det får självklart inte stanna enbart på diskussionsbordet. Här krävs aktiva åtgärder, framförallt i vårt allmänna tänkande och agerande.

Vad gäller frågan om heltid som norm ser jag att denna fråga inte är utan frågetecken…

I stora delar i vårt arbetsliv lever vi fortfarande kvar i industrisamhällets norm. Det vill säga 40 timmars arbetsvecka. 8 timmar per dag. 5 veckors semester. Avgå sen med pension och mata duvorna i parken…

En för mig viktig utgångspunkt är individens valfrihet. Och med detta avser jag även individens valfrihet i arbetslivet.

Att vi idag diskuterar att någon (oklart vem…) ska peka ut vad som är norm (läs normalt…) är för mig något märkligt.

Jag vill dock göra läsaren uppmärksam på att jag har full förståelse för att det i många avseenden finns ofrivillig deltid och att detta i förlängningen även drabbar framtida pensioner. På denna problematik måste vi hitta en klok lösning.

Men därifrån peka ut en norm är kanske inte rätt väg att gå.

Jag möter i mitt arbete många medarbetare som själva gjort ett aktivt val att inte arbeta heltid eftersom livet rimligen består av mer värden än att lönearbeta.

På denna punkt kan det självklart invändas att det är frågan om rätt till heltid och möjlighet till deltid.

Men många av dem som jag möter och som frivilligt inte arbetar heltid känner i dag en allt större press att de ”borde minsann arbeta heltid, för det är ju det som är normen”.

Ofta ställs frågan: ”jaha, du arbetar alltså inte heltid, varför inte?”

Däremot ställs ofta inte frågan: ”jaha, du arbetar alltså heltid, varför då?”

Och om vi samtidigt med att vi etablerar denna norm så pratar vi om att förlänga arbetslivet.

Det kan rimligen bli smärre utmaningar med detta.

Det vore rimligare att vi diskuterar hur vi kan skapa ett flexibelt och hållbart arbetsliv utan att för den sakens skull definiera en norm.

Låt individen få större valfrihet, inte mindre…

Personlighetstest eller…

02 måndag Okt 2017

Posted by georgfrick in Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

En av grundpelarna i individuell lönesättning är att lönesättning ska baseras på medarbetarens resultat och måluppfyllelse.

Om detta råder det i teorin ofta inga oklarheter om…

Jag kan notera att (trots denna grundpelare) individuell lönesättning inte alltid tillämpas korrekt.

Det förkommer till och från lönekriterier som i själva verket är kopplade till personlig förmåga i stället för resultat och måluppfyllelse. Exempelvis kreativitetsförmåga, samarbetsförmåga, initiativförmåga…

Men…om vi på fullt allvar ska sätta lön baserat på individens förmåga torde detta nödvändiggöra att det innan årlig löneöversyn och lönesamtal genomfördes personlighetstest för att klargöra medarbetarens olika förmågor.

Och så är det självklart inte tänkt…

Med andra ord måste verksamheternas lönekriterier tydligt kopplas till verksamhetens mål och uppdrag.

Samt självklart fokusera på medarbetarens resultat och måluppfyllelse.

För det är inte frågan om att vi ska genomföra personlighetstest i samband med löneöversyn och lönesamtal.

Senaste inläggen

  • Angående den tragiska händelsen
  • ”Svenska modellen ska inte användas för att runda lagstiftning” | Lag & Avtal
  • Bisyssla kan förbjudas, inte tillåtas
  • Inte missgynnande p.g.a föräldraledighet
  • Arbetsgivaren har inte missgynnat

Arkiv

  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • juni 2015
  • april 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012

Kategorier

  • Lön och arbetsrätt

Meta

  • Registrera
  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.com

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Georg Frick
    • Gör sällskap med 55 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Georg Frick
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält