Först och främst konstaterar jag att arbetsmiljöfrågorna är viktiga.

De är viktiga ur en rad olika perspektiv.

De är viktiga för att individen ska ha en tillfredsställande arbetsmiljö.

De är viktiga för att en dålig arbetsmiljö för med sig onödiga kostnader för arbetsgivaren i form av produktionsbortfall, rehabilitering, sjuklön, vikarieanställningar m m.

Arbetsmiljöverkets uppdrag är (enligt deras egen hemsida): ”Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Vi tar fram juridiskt bindande föreskrifter, inspekterar arbetsställen och sprider information om arbetsmiljöregler”

Och i detta uppdrag ligger det självklart att påpeka brister i arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket har bland annat producerat en film med namnet: ”Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen”. Filmen finns tillgänglig via denna länk: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/utmaningen/

Filmen är i många avseende bra. Men…filmen är snarare gjord utifrån ett fackligt perspektiv.

Stora delar av filmen bygger på tesen att arbetsgivaren alltid är ond. Och att arbetstagaren alltid är den som är utsatt.

Och självklart finns det arbetsplatser som är riktigt dåliga.

Och lika självklart finns det arbetstagare som mår riktigt dåligt.

Men denna bild avser inte alla arbetsgivare eller alla arbetstagare.

Jag möter i mitt arbete många arbetsgivare som arbetat mycket seriöst med arbetsmiljöfrågorna.

Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet och inte en facklig organisation.

Men i vissa avseende uppkommer en känsla av att deras utgångspunkt snarare är den fackliga.

Det vore sålunda klädsamt om Arbetsmiljöverket i sitt informationsarbete även lyft fram goda exempel. För det handlar om att främja en god arbetsmiljö.

För det är inte så nattsvart som Arbetsmiljöverket påstår…