Gästen: ”Det slår fel” | Hotellrevyn

Scandic använder miljö som argument för att spara pengar på personalens och gästens bekostnad. Det tycker Georg Frick, avtalskund på Scandic, som nu överväger att sluta bo på kedjan.
— Läs på www.hotellrevyn.se/gasten-det-slar-fel/

Lönesättning och lönesamtal – BG Institute BG Institute

Kurs som ger operativ kunskap om lönesättning och lönesamtal. Föreläsare är Georg Frick som är arbetsgivarkonsult, författare och specialist på praktisk arbetsrätt.
— Läs på www.bginstitute.se/utbildning/lonesattning-och-lonesamtal/

Ett argument måste ha med saken att göra

En rimlig utgångspunkt inom all argumentation är att ett argument måste ha med saken att göra. Det vill säga det ska gå att lita på argumentet.

Till och från används i samhällsdebatten exempelvis miljöargument för att egentligen ”sälja in ” något annat.

Och detta riskerar att på sikt undergräva de riktiga miljöargumentens viktiga uppgift, att argumentera för en bättre och hållbar miljö.

Och jag vill verkligen betona att vi alla såväl i yrket som privat måste se över våra vanor och alltid ha med ett miljöperspektiv i våra beslut.

Ett aktuellt exempel på när miljöargument används för att uppnå något annat är hotellkedjan Scandic. De har från och med maj månad börjar med en miljökampanj under devisen ”vi slutar städa rummen i onödan”  Läs mer på deras hemsida här.

För hotellgästen innebär detta sålunda att det ”normala” är att ett hotellrum inte städas.

Och den hotellgäst som då upplever sig vara ”onormal” (läs vill ha städat) måste då be om detta i receptionen.

Men bakom detta miljöargument kan man anta att det finns en tanke om att göra ekonomiska vinningar då kostnaden för städning lär bli lägre.

Men hotellgästen förväntas betala fullt pris för sitt boende.

Förvisso är delar av argumentet rätt vad gäller förbrukning av rengöringsmedel och vatten. Men att inte städa ett hotellrum genom att exempelvis dammsuga, tömma papperskorgen, bädda hotellsängen kan svårligen bidra till bättre miljö.

Dessutom finns det i denna fråga en i sammanhanget berättigad kritik från fackförbundet HRF (Hotell- och restaurangfacket) då miljöargumentet riskerar att leda fram till sämre arbetsmiljö för de anställda.

Om detta skriver tidningen Hotellrevyn 

Att argumentera för en uppfattning är alltid viktigt.

Men det måste vara hållbara argument som har med saken att göra.

Då är allt klart för två dagars utbildning i Praktisk Arbetsrätt via Kunskapsgruppen.

Arbetsrättsliga risker vid rekrytering – så und… / Blendow Lexnova

Blendow Lexnova är en juridisk nyhetsbyrå som verkar för flera verksamhetsområden. Vi håller er ständigt uppdaterade. Kontakta oss redan idag.
— Läs på ny.lexnova.se/seminarier/arbetsrattsliga-risker-vid-rekrytering-sa-undviker-du-dem

Allt börjar med bra sjuksköterskor

Lärarförbundet har varit tämligen framgångsrika i sin kampanj vad gäller lärarlöner då de med emfas hävdar att ”allt börjar med bra lärare!”

Tja, de har delvis rätt.

Dock hävdar jag att innan läraren blir utbildad och börjar arbeta som lärare så blir personen i fråga född.

Sålunda torde devisen likväl kunna vara ”allt börjar med bra sjuksköterskor!”

Men nu är det primärt inte det som detta inlägg handlar om.

Just nu är det förhandlingar (som går trögt) avseende kommande löneavtal för Vårdförbundets medlemmar. Medlare är inkallade.

Dagens Nyheter rapporterar (13 maj 2019) bland annat att Vårdförbundet vill se en ”löneinjektion” som riktas till särskilt yrkesskickliga.

Och att särskilt yrkesskickliga (givet att de också utför arbetet yrkesskickligt) ska kunna få mer lön jämfört med de som utför arbetet mindre yrkesskickligt är jag den första att hålla med om.

Och detta är inget nytt.

Denna princip finns sedan länge redan inskriven i gällande löneavtal avseende individuell lönesättning (bilaga 1 till HÖK):

”/…/

Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för
verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och
differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat.

/…/”

Därför ser jag en risk med denna typ av särskilda satsningar (även om syftet är rätt).

Risk finns att det urholkar grundtanken med individuell lönesättning.

Särskilda satsningar för tankarna till en förhistorisk (läs 1900-tal) lönetrappa eller liknande fenomen.

Det vore – enligt min uppfattning – bättre att frågan hanteras inom ramen för den individuella lönesättningen (som det är tänkt).

Med andra ord att det är rimligt att det görs satsningar på denna grupp men inte i form av särskilda satsningar som blir fastlåsta i avtal och därtill kommande tolkningsproblematik.

Utredning om en moderniserad arbetsrätt

Och så har då Regeringen lämnat utredningsdirektiv avseende en moderniserad arbetsrätt.

Du hittar utredningsdirektivet här.

Och det är en utredning som ska göras i snabbt tempo.

Jo…det är ett snabbt tempo i denna fråga (jämförbart med hur det annars brukar vara).

Tanken är att utredningen ska redovisa sina förslag senast den 31 maj 2020.

Och nu är det den 2 maj.

Sommar och semester är i antågande.

Så i praktiken är det knappt ett år det är frågan om.

Men syftet är att sätta press på arbetsmarknadens parter att inom ”den svenska modellen” förhandla fram nya lösningar inom arbetsrätten.

Huruvida detta låter sig göras eller inte ska bli intressant att se.

Det jag kan notera är att ”arbetsmarknadens parter” inte representerar hela arbetsmarknaden. Det finns både arbetsgivare och arbetstagare som valt att inte tillhöra någon arbetsgivare- eller arbetstagarorganisation.

Och hur deras intresse ska tillvaratas är det läge att fundera över.

Nu står det förvisso att utredaren ska samråda med arbetsmarknadens parter och företrädare för de små och medelstora företagen.

Men hur blir det i praktiken?

Sannolikt kommer arbetsmarknadens parter (givet att de kommer överens) ha ett relativt stort inflytande.

Men viktigt att inte glömma den delen av arbetsmarknaden som inte ingår i arbetsmarknadens parter.