Arbetsrätt och lönebildning extra viktigt i vikande konjunktur

Under hösten är prognosen i många olika rapporter att ekonomin är på väg mot en avmattning. Exempelvis brottas många kommuner och regioner med ansträngd ekonomi.

Se bland annat denna rapport från SKL. 

I personalintensiva verksamheter utgör personalkostnaderna en stor del av verksamhetens totala kostnader.

Men även i lågkonjunktur ska verksamhet bedrivas och då är arbetsrätt och lönebildning viktigare än någonsin.

Arbetsrätt är en viktig faktor både vad gäller att hantera eventuell övertalighet och uppsägningar på ett rättssäkert sätt. Men även viktigt att agera arbetsrättsligt korrekt i andra sammanhang. Om man som arbetsgivare agerar arbetsrättsligt fel kan det innebära betydande kostnader som då kommer att belasta en redan ansträngd ekonomi. I värsta fall handlar det om både allmänt och ekonomiskt skadestånd samt dyra process- och rättegångskostnader. Många gånger i miljonklassen och därutöver.

Lönebildning är en viktig faktor för att ge lönemässiga incitament för att utveckla verksamheten vad gäller effektivitet, produktivitet och kvalitet. Och denna utveckling är än viktigare i ekonomiskt tuffa tider.

Och baserat på detta är varje kunskapshöjande insats inom arbetsrätt och lönebildning – såväl rådgivning som utbildning – en god investering för att kunna bedriva en effektiv verksamhet även i en vikande konjunktur.

Vi kan väl köpa ut?

Som bekant har vi ett starkt anställningsskydd där det krävs saklig grund (LAS 7 §) för att arbetsgivaren ska kunna säga upp en arbetstagare.

Saklig grund är antingen arbetsbrist eller personliga skäl.

Och det är oftast de personliga skälen som kan vålla en del svårigheter för arbetsgivaren.

Beviskraven är höga, vilket i sak är bra för att därmed minska risken för godtyckliga uppsägningar.

Och därför kan det ibland vara klokt att i stället för att inleda en uppsägningsprocess med osäker utgång försöka uppnå en överenskommelse om att anställningen upphör. Jag har bistått många organisationer i tillkomsten i sådana överenskommelser. Om det däremot är tämligen säker utgång (arbetsgivaren har saklig grund) i en uppsägningsprocess anser jag det mer moraliskt rätt att säga upp.

Och med en uppgörelse om att anställningen upphör sker igen uppsägning då båda parter är överens om att skiljas.

Dock förutsätter detta att båda parter kan bli överens.

Ganska ofta stöter jag på uppfattningen ”vi kan väl köpa ut…” som ett alternativ till uppsägning.

Och i detta ligger det en missuppfattning som många gånger också bekräftas av den massmediala rapporteringen där vi ibland kan läsa att ”x-kommun köpte ut den tekniska chefen”.

Den enda gång en arbetsgivare ensidigt kan köpa ut en arbetstagare är när en domstol ogiltigförklarat en uppsägning eller avsked och att arbetsgivaren trots detta vägrar följa domstolens beslut. Då är anställningen att betrakta som upplöst. Och arbetsgivaren ska då betala ett skadestånd till arbetstagaren baserat på arbetstagarens anställningstid (LAS 39 §).

Men när vi vardagligt tal säger att ”vi köper ut” så är det inte LAS 39 § som åsyftas.

Sålunda bättre att kalla saker för dess rätta namn. Med andra ord ”kan vi undersöka om det finns möjlighet att komma överens om att anställningen upphör?”

Det handlar om perspektiv

Tidningen Aftonbladet rapporterar om att Kiruna kommun överväger att slopa gratiskaffe till anställda.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MRJj9R/forslaget-skippa-gratiskaffet–lagg-pengarna-pa-skolan

Och det kan jag förvisso till viss del tycka är rimligt. Rimligt utifrån att det knappast kan vara en arbetsgivarens uppgift att tillhandahålla dryck till anställda.

Men å andra sidan kan det vara en trivselhöjande insats.

Sålunda kan det finnas argument för både och.

Enligt Aftonbladet så kostar denna personalförmån drygt en miljon kronor.

Och det är mycket pengar.

Men…det som blir fel i Aftonbladets artikel är att summan en miljon kronor inte sätts i relation till hur många anställda det är frågan om. Det ställs ej heller i relation till andra kostnader. Det ställs ej heller i relation till hur mycket lön (plus sociala avgifter) Kiruna kommun betalar ut per år.

Genom att tidningen endast rapporterar denna siffra så är risken tämligen stor att siffran i första hand sätts i relation människors privatekonomi.

Och då är självklart enormt mycket pengar.

Men för att kunna göra en realistisk bedömning vore det önskvärt att även andra kostnader hade redovisats.

För det handlar om perspektiv…