I skrivande stund finns det enligt min uppfattning två positiva nyheter (det har inte varit så mycket av den varan det sista halvåret).
Den ena nyheten är att året nu vänder (det är den 21 december) och vi går mot ljusare tider.
Den andra nyheten är att vaccination mot pågående pandemi så sakta nu påbörjas.
Med detta konstaterat är det dock på sin plats att notera att riskbedömning och riskminimering måste vara utgångspunkten. Pandemin är sålunda långt ifrån över.
Allt sedan pandemin började i vintras/våras har arbetsmiljöfrågan varit högaktuell och som jag tidigare noterat så är corona ”ett stresstest på gällande arbetsmiljörätt”.
Med andra ord är arbetsmiljörätten inte ändrad på grund av corona. Det är nu varje organisation har att testa sina arbetsmiljörutiner.
Utgångspunkten i AML är att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande och anpassas till individens förutsättningar (inom ramen för vad som kan bedömas som skäligt).
Jag kan notera att många organisationer hanterar detta mycket bra men kan också notera att en del har mer att önska.
Exempelvis pratade jag med en chef inom en organisation för några veckor sedan sa att ”det är svårt att planera verksamheten på grund av gällande restriktioner”. I sak har chefen naturligtvis rätt men jag blir dock något fundersam huruvida denna chef på allvar har förstått vad det handlar om? Tydligen ser chefen restriktionerna som det stora hindret. Enligt min uppfattning är restriktionerna sekundära och ska endast vara ett ”golv” för vad som minst ska göras. Det som är primärt är risken för smittspridning och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Jag har vid flera tillfällen de senaste månaderna sagt att det är viktigt att ”tänka själv” och göra en självständig riskbedömning inom ramen för gällande arbetsmiljörätt.
Jag håller med om att det är svårt att planera verksamheten men det är främst på grund av pågående pandemi och smittrisk.
Jag ser en fara i att man som arbetsgivare nöjer sig med att säga ”vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer”. Det blir då lätt att man intar en alltför passiv hållning i frågan.
Georg Frick 