Menar samhället allvar med att fler ska jobba längre?

Att leva i vår tid är enligt min uppfattning en förmån, givet att jag naturligtvis inte vet något om framtiden.

Att leva i vår tid innebär att många av oss har goda chanser till ett friskt och långt liv.

Med bakgrund av detta pågår också en viktig diskussion huruvida det ska vara möjligt att jobba längre. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det dessutom en nödvändighet då risken annars är stor för kommande skattehöjningar om allt för många slutar arbeta.

Det finns regler i Diskrimineringslagen avseende förbud att diskriminera på grund av ålder. I denna lag finns också regler om aktiva åtgärder. Enkelt uttryckt ska arbetsgivare på ett systematiskt sätt möjliggöra för att seniorer ska kunna arbete längre upp i ålder.

Dock kan jag notera att order senior inte är definierat. I vilken ålder kan man säga att man är senior? Måhända att födelseåret kan ge viss information, eller är det måhända den mentala dagsformen som avgör?

I slutet av förra året (läs 2020) lämnade Delegationen för senior arbetskraft sitt betänkande, Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre SOU 2020:69.

I frågan om synen på åldrande kan jag notera några spaningar på detta tema.

Å ena sidan säger vi (läs samhället) att vi vill uppmuntra äldre att jobba längre. Å andra sidan har vi en tendens att behandla, eller i vart fall betrakta, äldre som en annan del av befolkningen.

Under pågående corona pandemi är det främst 70+ som har riskerat allvarlig covid -19 (dock ska tilläggas att 70- inte på något sätt är utan risk). Därmed har samhället i denna fråga (förvisso oundvikligt) deklarerat att från 70 år fyllda är man sålunda gammal och därmed inte aktuell för arbetslivet.

Utan att på något sätt ta ställning i den pågående konflikten mellan Ebba Busch (KD) och Esbjörn Bolin kan jag notera att den massmediala berättelsen bygger på att Esbjörn är offer och att Ebba är skurken. Utgångspunkten är sålunda att en 81-årig person inte vet sitt eget bästa.

Samtidigt på andra sidan Atlanten finns en nästan lika jämngammal person med Esbjörn. Jag avser här USA:s president Joe Biden 78 år (han fyller 79 år i november). Här är utgångspunkten att han vet sitt eget bästa (förvisso kanske inte Trump anhängarna håller med mig…).

Sålunda landar min spaning i den stillsamma frågan, menar samhället verkligen allvar med allt fler ska jobba längre?

Långsam start

Arbetsmiljöverket ökar antalet coronainspektioner i vår. Det är förvisso bra att detta görs. Men det är, enligt min uppfattning, en långsam start. Vi har nu passerat årsdagen av pågående pandemi. Redan för ett år sedan skrev jag en del inlägg på temat ”tänk själv”. Det vill säga att oavsett vad FHM ger för råd så måste varje arbetsgivare göra en självständig riskbedömning i ljuset av pågående pandemi. Men än en gång, att tillsynen ökar är i grunden bra, men det borde gjort för ett år sedan.

https://www.arbetarskydd.se/arbetsskador/det-finns-mer-att-gora-pa-arbetsplatserna-7011496?source=carma&utm_custom%5Bcm%5D=302784978,33270&=

Kan arbetsgivare tvinga arbetstagare att vaccinera sig mot Covid-19?

Detta är sannolikt en fråga som till och från diskuteras för närvarande.

Och svaret är enligt min bedömning nej.

Om vi med frågan om arbetsgivaren kan tvinga arbetstagaren menar att handgripligen tvinga någon att vaccinera sig.

Om vi däremot med frågan menar om det kan få arbetsrättsliga konsekvenser om arbetstagaren inte väljer att vaccinera sig så blir svaret; det beror sannolikt på.

Frågan är förvisso inte reglerad i lag men däremot har angränsande frågor prövats i Arbetsdomstolen avseende arbetstagares vägran att genomgå drogtester och alkotester.

I dessa situationer görs en intresseavvägning mellan arbetsgivarens behov/intresse av kontroll och arbetstagarens personliga integritet.

Vad avser arbeten där det ställs höga krav på säkerhet har denna typ av tester godkänts av Arbetsdomstolen. För det fall att arbetstagaren vägrat har detta utgjort saklig grund för uppsägning.

Nu är förvisso frågan om vaccination inte riktigt samma sak men ett rimligt antagande torde vara att exempelvis arbetstagare inom kontaktyrken (vård och omsorg) kommer att ställas inför detta ultimatum.

Och nästa rimliga antagande är att detta i sin tur kommer att leda fram till att någon väljer att driva frågan till Arbetsdomstolen för prövning.