• Om Georg Frick

Georg Frick

~ Min syn på arbetsrätt och lön

Georg Frick

Månadsarkiv: maj 2021

Unionen tänjer på arbetsrätten

26 onsdag Maj 2021

Posted by georgfrick in Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

När arbetsgivaren ska säga upp en arbetstagare krävs som bekant saklig grund för uppsägning. Saklig grund är antingen arbetsbrist eller personliga skäl.

Personliga skäl kan ofta handla om någon form av misskötsel i arbetet som inte upphör trots att arbetsgivaren har medvetandegjort arbetstagaren. Om det är frågan om grov misskötsel kan det istället för uppsägning bli frågan om avsked.

Arbetsbrist är ett lagtekniskt begrepp som förvisso kan betyda brist på arbete (minskad efterfrågan) men kan även betyda brist på pengar eller brist på intresse. Med andra ord innebär arbetsbrist att det är organisatoriska skäl som är grunden till uppsägningen.

Enligt praxis så är det arbetsgivaren som ”äger” arbetsbristbegreppet såtillvida att det i praktiken inte är möjligt för exempelvis en facklig motpart att påstå att det inte är arbetsbrist. Detta i sin tur bygger på att det är arbetsgivaren som bestämmer över sin organisation. Reglerna i LAS avseende arbetsbrist (främst LAS 22§) avser att reglera hur en arbetsbristsituation ska hanteras (driftsenhet, avtalsområde, tillräckliga kvalifikationer, sist in först ut).

Dock finns det situationer då en facklig motpart kan ifrågasätta och rättsligen pröva om det verkligen är arbetsbrist. Det kan då vara frågan om fingerad arbetsbrist. Med andra ord är arbetsgivarens verkliga skäl till att vilja avsluta arbetstagarens anställning personliga skäl. Men att arbetsgivaren via ett mer eller mindre kreativt upplägg skapat en arbetsbrist där den oönskade arbetstagaren hamnar sist på turordningslistan och därmed sägs upp.

För den drabbade arbetstagaren är det förvisso bättre (eller mindre dåligt) att bli uppsagd på grund av arbetsbrist jämfört med att bli uppsagd på grund av personliga skäl. Dels för att det ”ser bättre ut” dels för att arbetstagaren i en arbetsbristsituation snabbare får tillgång till A-kassa (och eventuella omställningsförsäkringar).

Med den bakgrunden kan jag känslomässigt förstå att en facklig motpart i situationer avseende personliga skäl försöker påverka arbetsgivaren till att i stället hävda arbetsbrist.

Men här uppstår en märklig situation.

Den fackliga motparten brukar initialt vara väldigt ifrågasättande i arbetsbristen och ibland försöka hävda att det är fingerad arbetsbrist. Och dessa situationer gör facken helt rätt. Det vill säga de bevakar medlemmens intresse och säkerställer en rättssäker process.

Men då den fackliga motparten i ett annat läge (även om det är för att tillgodose medlemmen) gärna vill att det ska vara arbetsbrist i stället för personliga skäl så innebär det helt plötsligt att facket vill att arbetsgivaren ska skapa en fingerad arbetsbrist. Vilket då strider mot gällande praxis.

I Unionens medlemstidningen Kollega (nr 4, maj 2021) finns en artikel (s 10 – 11) som handlar om en medlem som hävdar att han inte fått den hjälp han kan förvänta sig av Unionen. Vad som händer i den frågan kan jag av förklarliga skäl inte ha någon uppfattning om.

Men i korthet avsåg medlemmens arbetsgivare (Svenska Ishockeyförbundet) att avskeda arbetstagaren. Efter förhandlingar med Unionen blev det i stället uppsägning på grund av arbetsbrist.

Här menar jag att Unionen gör fel (om det inte är frågan om sakfel i artikeln).

Om det är frågan om avsked så ska Unionen naturligtvis försöka förmå arbetsgivaren att helt avstå från att avskeda. Alternativt se om det kan bli frågan om uppsägning på grund av personliga skäl, eller LAS-varning eller kanske en förhandling om att avsluta anställningen (exitavtal). Och om arbetsgivaren avskedar finns som bekant regler i LAS om att yrka på ogiltigförklaring och skadestånd. Det är med andra ord möjligt att driva frågan till domstol.

Men det är inte rimligt att då förhandla fram en arbetsbrist.

Arbetsbrist är som bekant arbetsgivaren som definierar och inte ett begrepp som parterna lättvindigt kan ”deala om”.

Den svenska arbetsrättsmodellen bygger förvisso på en tämligen stor frihet för arbetsmarknadens parter att förhandla fram olika lösningar. Men det innebär dock inte att en framförhandlad lösning ska strida mot gällande praxis. Om så sker är det att tänja på arbetsrätten och därmed skapa en rättsosäker process

Bild

Förberedelse – Arbetsrättsnytt online

20 torsdag Maj 2021

I skrivande stund är det den 20 maj och jag förbereder nästa veckas (28 maj) avsnitt av Arbetsrättsnytt – online.

Det är det andra avsnittet som genomförs och jag kan till min stora glädje notera att det har tillkommit en hel del nya deltagare sedan förra avsnittet.

Min grundtanke med Arbetsrättnytt – online är att kunna erbjuda främst HR-funktionen löpande arbetsrättslig uppdatering till låg kostnad.

Likaså är tid ofta en bristvara och därför kommer varje avsnitt att omfatta c:a 45 – 60 minuter. Under alla omständigheter kommer det inte att omfatta mer än 60 minuter. Det genomförs digitalt och det kommer det även att fortsätta att göra efter coronapandemin.

Nästa veckas avsnitt kommer bland annat att ta upp:

  • Förslag till nya regler avseende visselblåsare
  • EU-kommissionens förslag till ökad insyn i lönesättningen
  • AD-dom om polisen som åkte på en semesterresa till Seychellerna trots avslag på semesteransökan. Han anmälde sig sjuk. Blev sedan avskedad
  • AD-dom avseende fråga om skadestånd för inkomstförlust efter avsked
  • Vad händer med LAS-utredningarna?
  • Förlängd tid för utredningen En kommission för jämställda livsinkomster

Och som bekant är det onsdagar den veckodag då Arbetsdomstolen meddelar nya domar, sålunda kan det eventuellt komma med någon av kommande veckas domar.

Är du intresserad av att vara med så kan du och/eller din HR-avdelning anmäla er när som helst och därmed får ni tillgång till löpande arbetsrättslig uppdatering.

Har du/ni frågor om Arbetsrättsnytt – online så välkommen att kontakta mig på 070 – 660 16 22 eller via e-post: georg@frickhrconsulting.com

Publicerat av georgfrick | Filed under Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

LAS utredning något försenad

17 måndag Maj 2021

Posted by georgfrick in Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

https://www.svd.se/las-utredningar-forsenade

Ökad insyn i lönesättningen – hot eller möjlighet?

06 torsdag Maj 2021

Posted by georgfrick in Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

https://www.lexnova.se/seminarier/okad-insyn-i-lonesattningen-hot-eller-mojlighet

Ökad insyn i lönesättningen

06 torsdag Maj 2021

Posted by georgfrick in Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

Rätt till lika lön för kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete är en av EU:s grundläggande principer som stadfästs i Romfördraget.

Kravet på att säkerställa lika lön har finns i EU-direktiv 2006/54/EG, som 2014 kompletterades med kommissionens rekommendation om insyn i lönesättningen.

Trots dessa rättsliga förutsättningar vill inte ”verkligenheten” följa med eftersom det fortfarande förekommer osakliga löneskillnaderna mellan könen i EU.

Bland annat med denna bakgrund har nu EU-kommissionen lämnat förslag på ökad insyn i lönesättningen.

Ladda hem förslaget här.

Förslaget innehåller en rad olika regler. Bland annat föreslås det att arbetsgivarna ska ange ingångslön eller löneintervall (som bygger på objektiva och könsneutrala kriterier) för presumtiva arbetstagare.

Informationen kan lämnas i en platsannons eller på annat sätt före anställningsintervjun, så att den sökande inte behöver be om den (till exempel i kallelsen till intervju eller direkt från arbetsmarknadens parter). Bestämmelsen förbjuder även arbetsgivarna att fråga presumtiva arbetstagare om lönehistorik från tidigare anställningar.

Nu ska det betonas att i nuläget är det endast ett förslag men oavsett vad förslagen kommer att leda fram till så är det högst sannolikt att det kommer att bli framtida förändringar i den svenska diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder.

I detta sammanhang uppstår naturligtvis också frågan om detta är regler som EU-ska bestämma om eller om det är en fråga för varje enskilt medlemsland. Riksdagens Arbetsmarknadsutskott har gjort en subsidiaritetsprövning och kommit fram till att EU-kommissionens förslag inte strider mot subsidiaritetsprincipen och därmed anses det vara en fråga som EU bör besluta om.

Ladda hem prövningen här.

Om EU-kommissionens förslag genomförs kommer detta också, enligt min uppfattning, att kräva tydliga riktlinjer för individuell lönesättning. Jag ser inte någon motsättningen mellan EU-kommissionens förslag och individuell lönesättning. Snarare tvärtom. För att individuell lönesättning ska fungera i praktiken krävs det bland annat en tydlig, jämställd lönestruktur, medveten och långsiktigt lönebildningen och inte minst tydliga, verksamhetsspecifika lönekriterier.

Tips och råd på hur ett tydligt lönearbete bedrivs finns bl a i några av följande böcker:

  • Mer Jämställda löner – handbok för chefer (Daniel Edenholm, Ulf Gustavsson)
  • Lönesamtal – handbok för chefer (Georg Frick)
  • LÖN – 50 råd till chefer (Georg Frick)

Rekrytering och Arbetsrätt

05 onsdag Maj 2021

Posted by georgfrick in Lön och arbetsrätt

≈ Lämna en kommentar

Inbjudan till webbinarium

Som huvudregel har arbetssökande ingen skyldighet att på eget initiativ informera en tilltänkt arbetsgivare om bakgrund, referenser, betyg och liknande. Finns det några fall, där utgångspunkten om ”befintligt skick” inte gäller i rekryteringssammanhang?

I mitt kommande webbinarium redogör jag praktiskt och konkret för arbetssökandes upplysningsplikt och arbetsgivares undersökningsmöjlighet.

Arbetsrätten blir tillämpbar när ett anställningsförhållande har uppstått och parterna är överens. Men det finns flera rättsliga fällor och frågor som arbetsgivaren måste förhålla sig till innan anställningsavtalet har ingåtts.

En felaktig rekrytering kan innebära stora och onödiga kostnader för den tilltänkte arbetsgivaren.

Ur innehållet 

  • Arbetssökandes upplysningsplikt, finns det?
  • Vad händer om den arbetsökande ljuger?
  • Kan man fråga ”vad som helst” ?
  • Arbetsgivarens undersökningsmöjlighet
  • Diskrimineringslagen gäller även i rekryteringsprocessen
  • Vilkora inte anställningen
  • Bakgrundskontroller
  • Utdrag ur belastningsregister
  • Utdrag från Försäkringskassan
  • Välj rätt anställningsform

Läs mer och anmäl dig här

Senaste inläggen

  • Ny upplaga på gång
  • Det är arbetsgivaren som avgör vem som ska vara med i samtal
  • Var tredje sparkad fick nytt jobb inom ett år
  • Heltid som norm, annars är du onormal
  • Olyckligt att tidningen Vision skapar förvirring 

Arkiv

  • juni 2022
  • maj 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • juni 2015
  • april 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012

Kategorier

  • Lön och arbetsrätt

Meta

  • Registrera
  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.com

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Georg Frick
    • Gör sällskap med 142 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Georg Frick
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …