Spännande bokprojekt

Det är med stor glädje och tillförsikt jag kan konstatera att Frick Publishing å ena sidan samt Daniel Edenholm och Ulf Gustafsson från Sysarb å andra sidan tecknat förlagsavtal avseende utgivning av en ny bok.

Daniel och Ulf har båda en lång och gedigen erfarenhet av lönekartläggning och lönestrategier och det ska bli väldigt spännande att få medverka i publiceringen av deras bok.

Vad kommer boken att handla om?

På den punkten vill vi i dagsläget inte avslöja några detaljer, men vi kan i vart fall konstatera att boken kommer att handla om lön på ett eller annat sätt.

Uppdatering i denna fråga kommer till hösten.

Arbetsgivare vill alltid sparka sina anställda, eller?

Med anledning av den nyligen presenterade utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” (SOU 2020:30) har debatten tagit fart om huruvida man gillar utredningens förslag eller inte.

Och jag kan naturligtvis förstå att det finns olika uppfattningar, vilket det alltid gör i arbetsrättsliga frågor.

Dock är det olyckligt när man har fel utgångspunkt för sin kritik och dessutom blandar tämligen friskt.

Jag kan notera att kritiker hävdar att arbetsgivare, enligt förslaget, i praktiken ska få rätt att sparka vem man vill.

För det första handlar utredningen inte om att anställningsskyddet ska tas bort. Det är fortfarande saklig grund för uppsägning som kommer att gälla.

För det andra tycks kritiken utgå från att arbetsgivare som någon slags naturlig läggning vill göra sig av med sina anställda. Inget kan bli mer fel. Enda chansen att utveckla en verksamhet är tillsammans med anställda. Jag har tämligen svårt att se hur verksamheten utvecklas om man samtidigt gör sig av med alla anställda? Däremot behöver arbetsgivare till och från kunna skilja arbetstagare från anställningen på grund av personliga skäl. Detta är inte en kollektiv fråga. Det är en fråga om enstaka individer. Och som bekant är det fortfarande saklig grund som gäller.

För det tredje har jag noterat att kritikerna använder nuvarande coronasituation som exempel på att det inte behövs några förändringar ”titta så lätt det är redan i dag att säga upp anställda, varför ska vi ändra något?”. Men detta är, enligt min uppfattning, ett sätt att blanda ihop olika frågeställningar. Det som händer nu är att många arbetsgivare säger upp personal på grund av arbetsbrist. Sålunda inte på grund av personliga skäl.

En stor del av kritiken tycks bygga på förslaget att slopa möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning (avseende företag med upp till 15 anställda). Frågor om ogiltigförklaring av uppsägning sker i praktiken endast när det är frågan om personliga skäl. Knappast när det är frågan om arbetsbrist.

Att en utredning diskuteras och kritiseras är tämligen naturligt. Dock vore det önskvärt om det kan ske från rätt utgångspunkt och att någon sammanblandning inte sker.

Då är det match igen

I går (2020-06-01) presenterades utredningen en moderniserad arbetsrätt (SOU 2020:30). Den föreslår bland annat att:

• Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem för alla arbetsgivare.
• Vid omplacering ska arbetstagaren utan upplärning eller utbildning ha kvalifikationer för arbete som någon annan utför.
• Möjligheten att slå samman driftsenheter tas bort.
• Vid exakt lika lång anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som behåller jobbet vid arbetsbrist.
• Arbetsgivare ska i skälig utsträckning erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare med minst sex månaders sammanlagd anställningstid (både vid tillsvidare- och tidsbegränsad anställning.
• Arbetsgivare som inte uppfyller sitt ansvar ska betala skadestånd till arbetstagare om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist.
• Arbetsgivare ges en informationsskyldighet gentemot arbetstagaren och fackliga organisationer vad gäller kompetensutvecklingen.
• Anställda hos arbetsgivare med mer än 15 anställda kan genom intermistisk prövning få lön och andra förmåner under tvistetiden och att uppsägningen ogiltigförklaras.
• Möjligheten till ogiltigförklaring av en uppsägning tas bort för anställda hos en arbetsgivare med högst 15 anställda (ogiltigförklaring ska fortfarande vara möjlig enligt speciallagar, exempelvis diskrimineringslagen, lag om fackliga förtroendemän och föräldraledighetslagen).
• Arbetstagaren ska få skadestånd, minst 8 månadslöner, vid osakliga uppsägningar.
• De högsta skadestånden (LAS 39 §) vid osaklig uppsägning höjs.
• De med allmän visstidsanställning kvalificerar sig till företrädesrätt vid återanställning efter 9 månader.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Med hög sannolikhet kommer utredningens förslag i sin helhet inte att genomföras. Det politiska syftet (januariöverenskommelsen) är att sätta press på arbetsmarknadens parter att förhandla fram andra lösningar i kollektivavtal för en moderniserad arbetsrätt.

Men oavsett hur det går i den frågan så innehåller utredningen (enligt min uppfattning) både bra och mindre bra förslag.

Att möjligheten till ogiltigförklaring av uppsägning ändras är ett bra förslag. Jag kan notera att det ofta sker slentrianmässigt från fackligt håll i dag. Det vill säga att man yrkar på ogiltigförklaring även om det är tämligen klart att arbetsgivaren har saklig grund för uppsägning.

Utredningen föreslår att arbetstagaren ska få skadestånd på minst 8 månadslöner vid osakliga uppsägningar. Anställda i mindre företag (upp till 15 anställda) kommer inte att kunna yrka på ogiltigförklaring av uppsägning. Därmed kommer det i praktiken bli den prislapp arbetsgivaren ska betala för att skilja arbetstagaren från anställningen.

Det föreslås också att alla arbetsgivare ska kunna undanta 5 arbetstagare från turordningen. I dag finns det möjlighet att undanta 2 arbetstagare från turordningen för arbetsgivare med högst 10 anställda. Förändringen motiveras bland annat med att ta bort trösklarna för arbetsgivare avseende 10 eller fler anställda. Och det kan jag tycka är rimligt för att förenkla. Men å andra sidan införs en ny tröskel (mer eller mindre än 15 anställda) vad gäller möjligheten att yrka på ogiltigförklaring av uppsägning. Så någon förenkling blir det inte.

Likaså är det rimligt att möjligheten att slå samman driftsenheter tas bort. Arbetsbristen kommer således att stanna där den upphör. Sålunda en fråga om rättvisa.

Utredningen presenterar också förslag att arbetsgivaren i skälig utsträckning ska erbjuda kompetensutveckling till arbetstagare. Tanken är god men skrivningen ”i skälig utsträckning” är inte oproblematiskt. Som jag ser det kommer denna skrivning att bli tvistedrivande. För att bringa klarhet i vad som avses med skälig utsträckning behöver detta prövas i domstol.

Men som sagt, sannolikheten för att utredningens förslag i sin helhet kommer att genomföras bedömer jag som låg.

Då är utredningen här

Och då är utredningen om moderniserad arbetsrätt här SOU 2020:30.