Att vara offentligt anställd innebär bland annat att man har yttrandefrihet och meddelarfrihet.

Självklart innebär en offentlig anställning också att man via sitt anställningsavtal har en arbetsrättslig lojalitet med arbetsgivaren.

Enkelt uttryckt så innebär lojalitetskravet att de anställde ska sätta arbetsgivarens intresse för sitt eget.

Frågan om att sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget är tämligen okomplicerad att hantera i en privat verksamhet. Här finns möjlighet att avtala om både sekretess och konkurrensklausuler.

Denna möjlighet finns inte i den offentliga anställningen.

Vad gäller frågan om att alltid sätta arbetsgivarens intresse före sina egna ska ses i ljuset av yttrandefrihet, meddelarskydd och repressalieförbud.

En offentligt anställd har som huvudregel rätt att ge uttryck för sin uppfattning. Och även om detta skulle ses som ”olämpligt” av arbetsgivaren så är detta en grundläggande rätt för den anställde.

Med andra ord så måste den offentliga arbetsgivaren tåla att medarbetare på olika sätt ger uttryck för sina uppfattningar.

I tidningen Lag & Avtal senaste nummer finns en artikel som visar på vad yttrandefrihet v/s lojalitet kan innebära.

Det är JO som riktar allvarlig kritik mot en arbetsgivare som i strid med repressalieförbudet har beslutat att två arbetstagare som kritiserat arbetsgivaren inte fått fortsatt anställning.

Jag rekommenderar dig som är chef inom offentlig verksamhet att läsa JO beslut.

Beslutet finns här.