I en nyligen avkunnad dom Arbetsdomstolen, AD 2018:25 (ladda ner här) dömdes tre arbetstagare (varav ett dödsbo) att betala skadestånd till sin före detta arbetsgivare på c:a 2,4 miljoner kronor.

Det har varit frågan om både ekonomiskt och allmänt skadestånd.

Det ekonomiska skadeståndet avser att ersätta den före detta arbetsgivaren för den ekonomiska skada arbetstagarnas illojalitet orsakat.

Det allmänna skadeståndet avser brott mot gällande kollektivavtal samt brott mot företagshemlighetslagen.

Det är en tämligen omfattade dom men för den läsare som är intresserad av dessa frågor rekommenderar jag genomläsning av domen.

Vad gäller frågan om lojalitet i anställningen kan det noteras att det ställs höga krav. Utgångspunkten är att alltid sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget. Detta får exempelvis innebörden att det är att betrakta som illojalt att under en pågående anställning påbörja arbetet med att starta ett konkurrerande företag med arbetsgivaren.

Dock är det viktigt att konstatera att lojalitetsplikten i denna fråga upphör när anställningen upphör. Med andra ord ska den arbetstagare som avser att göra rätt först säga upp sin anställning och dagen efter sista anställningsdag är det fritt fram att börja konkurrera med sin före detta arbetsgivare (avser dock inte fritt fram att bryta mot företagshemlighetslagen).

Men för nyckelpersoner i ett företag kan det självklart finnas en fördröjd lojalitetsplikt i form av konkurrensklausul. I sådant fall är den före detta arbetstagaren i praktiken försatt i ”karantän” under den tid då konkurrensklausulen gäller. Dock får inte en konkurrensklausul vara oskälig.

Läs mer om konkurrensklausuler i avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK (ladda ner här).